Bishọp na-agba mmiri dị nsọ site n'ụgbọala ọkụ iji "mee ka obodo Colombia dị ọcha"

Bishọp nke otu obodo Colombia na-ata ahụhụ site na mkpọpu na-egbu egbu na ime ihe ike ọgwụ abanyela n'ụgbọala mgbanyụ ọkụ iji fesa mmiri dị nsọ n'okporo ámá obodo ahụ wee nyere aka "sachapụ" ya n'ihe ọjọọ. Bishọp Rubén Jaramillo Montoya mere mmegharị ahụ Febrụwarị 10 n'oge ngagharị iwe megide ime ihe ike na Buenaventura, obodo nke ihe dị ka ọkara nde mmadụ dị n'ụsọ oké osimiri Pasifik Colombia. N'oge mmemme ahụ, puku kwuru puku ndị bi n'obodo ahụ, yi uwe ọcha ma yi mkpuchi ihu, kpụrụkwa agbụ mmadụ dị ogologo maịl iri na abụọ nke gbasara ọtụtụ obodo. Jaramillo kwuru, "Nke a bụ ụzọ isi kweta na ihe ọjọọ dị n'obodo a, mana anyị chọrọ ka ọ pụọ." "Anyị na-arịọkwa ndị nọ n'òtù ka ha hapụ ngwa agha ha." Buenaventura bụ ọdụ ụgbọ mmiri Colombia na oke osimiri Pasifik. Ọ na-anọdụ n'otu nnukwu mbata nke oke ọhịa gbara ya gburugburu na ọtụtụ obere osimiri ndị na-asọba n'oké osimiri.

Ebe a dị n'ógbè ahụ emewo ka obodo na gburugburu ya bụrụ ebe a na-achọsi ike maka ndị na-ere ọgwụ ọjọọ, bụ́ ndị na-ebuga cocaine na Central America na United States. Ọgụ ndị otu na-agba n'ọnwa Jenụwarị ka ndị egwuregwu ọhụrụ dịka ndị agha nnwere onwe nke National Liberation Army na ndị na-ere ọgwụ Mexico na-agbalị inweta nkwado na mpaghara ahụ. Mmụba nke ime ihe ike mụbara ọnụ ọgụgụ igbu mmadụ nke obodo ahụ okpukpu abụọ na Jenụwarị wee manye mmadụ 400 n'ụlọ ha, ka Washington Office na Latin America si kwuo, otu ndị na-ahụ maka ikike. N'ịgbalị ịmanye gọọmentị Colombia ka ọ zaghachi nke ọma na ọnọdụ ahụ, ndị bi na Buenaventura mere ngagharị iwe na February, ndị dayọsis kwadoro. "Anyị chọrọ ka gọọmentị wepụta atụmatụ siri ike iji tinye ego n'obodo a," Leonard Renteria, onye ndu ntorobịa nke gara ngagharị iwe nke Febụwarị 10 kwuru. "Anyị chọrọ mmemme na-ewepụta ohere ọrụ maka ndị na-eto eto, na-akwado ndị chọrọ imepe azụmahịa nke ha yana anyị chọkwara inwetakwu ego maka ọdịbendị, agụmakwụkwọ na egwuregwu." Ọ bụ ezie na ọdụ ụgbọ mmiri nke Buenaventura na-ewepụta ọtụtụ nde dollar na ego kwa afọ maka gọọmentị Colombia ma na-ejikwa otu ụzọ n'ụzọ atọ nke mbubata mba ahụ, obodo ahụ, nke ndị bi na ya bụ ndị isi ojii, na-ahụ onwe ya n'ọnọdụ dị egwu. Dabere na nyocha gọọmentị Colombia mere na 2017, 66% nke ndị bi na Buenaventura bi na ịda ogbenye yana 90% na-arụ ọrụ na akụ na ụba na-abụghị nke mba. Akụrụngwa mpaghara adịghị mma, yana 25% nke ndị mmadụ ka na-enweghị ọwa mmiri. Ụfọdụ n’ime ha bi n’ụlọ e ji osisi rụọ n’elu ụlọ ndị dị n’akụkụ osimiri na iyi. Jaramillo kwuru na ọnọdụ akụ na ụba na-eme ka ọ dịrị ndị omempụ mfe iweta ndị ntorobịa ma na-achị akụkụ ndị dara ogbenye n'obodo ahụ.

O kwuru na ọgbaghara a na-eme n'oge na-adịbeghị anya manyere ya ịkwaga igwe elekere asaa nke abalị ruo elekere ise nke abalị n'ihi na ndị mmadụ na-atụ egwu ịnọ n'èzí mgbe ọchịchịrị gbara. Ndị omekome na-ezipụ ozi WhatsApp na-agwa ndị mmadụ ka ha nọrọ n'ụlọ mgbe chi jiri ma ọ bụ nweta nsonaazụ dị egwu. Ọnọdụ nchekwa ahụ metụtakwara ọrụ ndị dayọsis na-arụ, bụ́ nke na-agba mbọ ịrụ ezinaụlọ 19 dara ogbenye ụlọ. Jaramillo kọwara, "Anyị enweela ndị ọrụ na-ahapụ ebe a na-ewu ihe owuwu n'ihi na a na-eyi ha egwu." "N'ebe ụfọdụ, a gwala anyị ka anyị kwụọ ndị omempụ ma ọ bụrụ na anyị chọrọ ịga n'ihu na-ewu ụlọ." Maka Jaramillo, ngwọta maka nsogbu Buenaventura na-amalite site n'ịkwụsị nrụrụ aka, nke mere na a na-eji ego ezubere maka obodo ahụ nke ọma. Mana o kwukwara na ndị otu òtù ga-eme mkpebi ga-eduga ha n'ụzọ ọzọ. Ọ bụ ya mere o ji chee na mmegharị ahụ ihe atụ dị ka ịgbasa mmiri dị nsọ n'ụgbọ ọkụ ọkụ ma ọ bụ ịhazi ụdọ mmadụ dị mkpa. Jaramillo kwuru, "Anyị kwesịrị igosi ndị na-eme ihe ike na anyị jụrụ mkpebi ha." "Anyị achọghị mkpebi ọzọ na-eduga n'ime ihe ike."