Vem var egentligen Födelsedagen?

I mina bröder och jag växte upp växlade vi figurerna i mina förälders stora barnkammare. Jag gillade att visa de tre magierna som gick i procession till krybben och visade dem på sin resa efter stjärnan i Betlehem.

Mina bröder var mer upptagna av att klämma de tre vise männen, herdarna, ängeln och de olika husdjuren i en snäv cirkel runt krybben, alla judiska och aah-ing till baby Jesus. Jag satte dock foten ned ett år, när min bror försökte lägga till en leksakselefant till publiken. Skriften säger trots allt ingenting om pachydermer.

Min impuls mot bokstavlighet kan dock ha varit lite vilseledande. Det visar sig att skrifterna inte säger så mycket om de födelsetal som vi tar för givet heller. Även om baby Jesus låg i en krybba kan den tolkas.

Det finns två berättelser om Jesu födelse, som finns i evangelierna från Matteus och Lukas. I Matteus berättelse bor Mary och Joseph redan i Betlehem, så de behöver inte söka tillflykt i en stall. Vissa magi (skrifterna säger dock aldrig att det finns tre) följer dock en stjärna till Jerusalem, där de kommer in i Maria och Josefs hus (Matt 2:11). De varnar familjen för kung Herodes komplott för att döda barnet Jesus och familjen flyr till Egypten. De återvänder sedan och öppnar en butik i Nazareth och återvänder aldrig till sitt hem i Betlehem (Matt 2:23).

I Lukas version är magierna ingenstans att se. Istället är det herdarna som är de första som hör de goda nyheterna om Frälsarens födelse. I detta evangelium bor Mary och Joseph redan i Nazareth men måste återvända till Betlehem för en folkräkning; det var detta som fyllde värdshusen och gjorde Marias arbete i en stall som behövdes (Lukas 2: 7). Efter folkräkningen kan vi bara anta att familjen har återvänt fredligt till Nazareth utan en lång omväg till Egypten.

Några av skillnaderna mellan de två evangelierna beror på deras olika syften. Med flykten till Egypten och mordet på Herodes oskyldiga skildrar författaren av Matthew Jesus som nästa Moses och beskriver hur barnet Jesus uppfyller flera specifika profetior i den hebreiska bibeln.

Lukes författare å andra sidan poserar Jesus som en utmaning för den romerska kejsaren, vars titlar inkluderar "Guds son" och "Frälsare". Ängelns meddelande till herdarna förkunnar att han här är en frälsare som ger frälsning inte genom politisk makt och herra, utan istället genom en radikal blandning av social ordning, en som kommer att lyfta de ödmjuka och mata de hungriga (Luk 1: 46-55).

Även om skillnaderna mellan de två evangelierna kan verka viktiga, hittas den viktiga takeaway i vad de två har gemensamt istället för hur de varierar. Båda barndomsberättelserna beskriver en mirakulös födelse som är för viktig för att vara privat. Figurerna runt Jesus, vare sig de är gudomliga änglar eller mänskliga magi eller herdar, slösar inte tid på att sprida goda nyheterna om hans födelse