Grundläggande övertygelser och principer för buddhismen

Buddhismen är en religion som bygger på lärorna från Siddhartha Gautama, född under det femte århundradet f.Kr. i det som nu är Nepal och norra Indien. Han kallades "Buddha", vilket betyder "väckt", efter att ha upplevt en djup insikt om livets, döds och existensens natur. På engelska sägs Buddha vara upplyst, även om han på sanskrit är "bodhi" eller "väckt".

Under resten av sitt liv reste Buddha och undervisade. Men han lärde inte människor vad han hade åstadkommit när han upplyste. Istället lärde det människor att göra belysning för sig själva. Han lärde att uppvaknandet kommer genom din direkta upplevelse, inte genom övertygelser och dogmer.

Vid tiden för hans död var buddhismen en relativt liten sekt med liten påverkan i Indien. Men under det tredje århundradet f.Kr. gjorde kejsaren av Indien buddhismen till landets statsreligion.

Buddhismen spriddes sedan över Asien för att bli en av de dominerande religionerna på kontinenten. Uppskattningarna av antalet buddhister i världen i dag varierar mycket, dels för att många asiater observerar mer än en religion och dels för att det är svårt att veta hur många som utövar buddhismen i kommunistiska länder som Kina. Den vanligaste uppskattningen är 350 miljoner, vilket gör buddhismen till den fjärde största av världens religioner.

Buddhismen skiljer sig klart från andra religioner
Buddhismen skiljer sig från andra religioner att vissa människor undrar om det är en religion. Till exempel är de flesta religionernas centrala fokus en eller många. Men buddhismen är inte teistisk. Buddha lärde att att tro på gudarna inte var till hjälp för dem som försöker uppnå upplysning.

De flesta religioner definieras av deras tro. Men i buddhismen är det helt enkelt inte att tro på doktriner. Buddha sa att doktriner inte bör accepteras bara för att de finns i skrifterna eller lärs ut av präster.

Istället för att lära sig att memorera och tro på doktriner, lärde Buddha hur man förverkliga sanningen för sig själv. Buddhismens fokus är på praxis snarare än tro. Det huvudsakliga mönstret för den buddhistiska praxis är åttfaldig väg

Grundläggande läror
Trots sin betoning på fri utredning kunde buddhismen bäst förstås som en disciplin och en krävande disciplin i detta. Och även om buddhistiska läror inte bör accepteras på blind tro, är att förstå vad Buddha lärde en viktig del av denna disciplin.

Grunden för buddhismen är de fyra ädla sanningarna:

Sanningen om lidande ("dukkha")
Sanningen om orsaken till lidande ("samudaya")
Sanningen om lidandets slut ("nirhodha")
Sanningen om vägen som befriar oss från lidande ("magga")

Sanningen verkar i sig inte så mycket. Men under sanningarna finns det otaliga skikt av läror om existensens natur, jaget, livet och döden, för att inte tala om lidande. Poängen är inte bara att "tro" på lärorna, utan att utforska, förstå och testa dem med egen erfarenhet. Det är processen för utforskning, förståelse, verifiering och insikt som definierar buddhismen.

Flera buddhismskolor
För cirka 2000 år sedan delades buddhismen upp i två stora skolor: Theravada och Mahayana. I århundraden har Theravada varit den dominerande formen av buddhismen i Sri Lanka, Thailand, Kambodja, Burma, (Myanmar) och Laos. Mahayana är dominerande i Kina, Japan, Taiwan, Tibet, Nepal, Mongoliet, Korea och Vietnam. Under de senaste åren har Mahayana också fått många följare i Indien. Mahayana är vidare uppdelat i många gymnasieskolor, såsom rent land och Theravada-buddhismen.

Vajrayana-buddhismen, som huvudsakligen är associerad med tibetansk buddhism, beskrivs ibland som en tredje storskola. Men alla Vajrayana-skolor ingår också i Mahayana.

De två skolorna skiljer sig huvudsakligen av vad de förstår om en doktrin som kallas anatman eller anatta. Enligt denna doktrin finns det inget "jag" i betydelsen av ett permanent, integrerat, autonomt varelse inom en individuell existens. Anatman är en undervisning som är svår att förstå, men att förstå att det är viktigt att känna till buddhismen.

I grund och botten tror Theravada att anatmanen betyder att en individs ego eller personlighet är en illusion. När den befriats från denna illusion kan individen njuta av Nirvana lycka. Mahayana driver anatman vidare. I Mahayana saknar alla fenomen en egen identitet och tar identitet endast i förhållande till andra fenomen. Det finns varken verklighet eller orealitet, bara relativitet. Mahayana-undervisningen kallas "shunyata" eller "tomhet".

Visdom, medkänsla, etik
Visdom och medkänsla sägs vara buddhismens två ögon. Visdom, särskilt i Mahayana-buddhismen, hänvisar till insikten om anatman eller shunyata. Det finns två ord översatta som "medkänsla": "metta och" karuna ". Metta är en välvillighet gentemot alla varelser, utan diskriminering, som saknar självisk fästning. Karuna hänvisar till aktiv sympati och söt tillgivenhet, villigheten att utstå andras smärta och kanske medlidande. De som har fulländat dessa dygder kommer att reagera på alla omständigheter korrekt, enligt buddhistisk doktrin.

Missuppfattningar om buddhismen
Det finns två saker som de flesta tror att de vet om buddhismen: att buddhister tror på reinkarnation och att alla buddhister är vegetarianer. Dessa två påståenden är dock inte sanna. Buddhistiska läror om återfödelse skiljer sig särskilt från vad de flesta kallar "reinkarnation". Och även om vegetariskt uppmuntras anses det i många sekter vara ett personligt val, inte ett krav.