Daglig hängivenhet: börja stiga med din Frälsare

Nytt liv pågår. Se blommorna visas. Lyssna. Det är sångsäsongen. Se inte tillbaka. Det är inte dit du ska. Med Jesus står du upp.

Stig upp med din frälsare
Varför letar du efter de levande bland de döda? Luke 24: 5 (NKJV)

Uppståndelse är allt, eller hur? Det är en metafor för hela det kristna livet. Utan det är det som är dött bara dött. Över. Färdiga. Begravdes för evigt. Inget hopp om att nytt liv kommer att föds. Men i Jesus har vi löfte om att döden inte är det sista ordet i våra berättelser, inte bara i evig mening utan varje dag. I olyckor, i felaktiga val, i besvikelser, i de andra tusen dödsfall som utgör ett liv.

Den värsta döden av den här typen jag någonsin har lidit är döden av en relation. Nu är det för smärtsamt att ens skriva detaljerna. Men någon jag älskade och litade helhjärtat bröt det förtroendet. Och i sin tur bröt det mig. Det är som om jag är krossad i dammpartiklar. Det tog år att sätta tillbaka bitarna. Och vad jag fick reda på är att ibland, när du slogs samman och träffas igen, kommer du inte tillbaka till ditt gamla liv. Åtminstone inte på samma sätt som det en gång var. Det är som att hälla nytt vin i gamla vinsaker. Det fungerar bara inte.

Problemet för mig är att jag älskade mitt gamla liv. Det passade mig perfekt. Och så är frestelsen till och med nu ibland att titta tillbaka och begära vad det var. För att försöka hitta det jag en gång hade. Eftersom vägen framåt inte är bekant. Hur man börjar igen verkar det svårare.

Det är när jag hör ängelns röst: varför letar du efter de levande bland de döda? Du hittar det inte. Den saken är över. Färdiga. Åkte. Men ser du här? Var är du? Nytt liv pågår. Se blommorna visas. Lyssna. Det är sångsäsongen. Se inte tillbaka. Det är inte dit du ska. Med Jesus står du upp.

Vet du att död, förlust eller misslyckande som du inte kan övervinna? Det är dags att sprida asken i vinden. Håll dem inte längre. Det är dags att börja återuppstå med din levande Frälsare.