Brev från en handikappad pojke

Kära vänner, jag vill skriva detta brev till er för att berätta om livet för en handikappad pojke, vad vi verkligen är och vad ni inte vet.

Många av er när vi gör gester, säger några ord eller ler, ni är nöjda med det vi gör. Visst, ni är alla fokuserade på vår fysik, vårt handikapp och när vi ibland gör något annat för att vinna det är ni nöjda med hur vi reagerar. Du ser vår kropp istället har vi en styrka, något mystiskt, gudomligt. Som du ser materiella saker i livet, så är du hos oss fokuserad på det vi visar.

Vi har en syndfri själ, omkring oss har vi änglar som talar till oss, vi utstrålar ett gudomligt ljus som bara de som älskar och har tro kan skymta. När du tittar på våra fysiska svagheter ser jag dina andliga. Du är ateist, olycklig, materialistisk och trots att du har allt du alltid söker varje dag. Jag har lite, ingenting, men jag är lycklig, jag älskar, jag tror på Gud och tack vare mig, till mina lidanden, kommer många av er i synd att räddas från eviga smärtor. Istället för att titta på våra kroppar, titta på era själar, istället för att lägga märke till våra fysiska svagheter, vittna om era synder.

Kära vänner, jag skriver detta brev för att få er att förstå att vi inte föddes med otur eller av en slump, men även vi, handikappade barn, har ett gudomligt uppdrag i denna värld. Den gode Herren ger oss svagheter i kroppen för att ge dig exempel för själen. Titta inte på vad som är dåligt i oss utan ta istället exempel från våra leenden, vår själ, våra böner, försyn i Gud, ärlighet, frid.

Sen på den sista dagen i vårt liv när vår sjuka kropp hamnar i denna värld kan jag berätta att änglar stiger ner över detta för att ta vår själ, i himlen hörs ett ljud av trumpeter och en melodi till ära, Jesus öppnar sina armar och väntar på oss vid dörren till Paradiset, himlens heliga bildar en kör till höger och vänster medan vår själ, triumferande, korsar hela paradiset. Kära vän, medan du på jorden såg ondskan i min kropp, nu ser jag härifrån ondskan i din själ. Nu ser jag en man som rör sig, går, talar i kroppen men med ett handikapp i själen.

Kära vänner, jag skrev det här brevet till er för att berätta att vi inte har otur eller annorlunda, utan bara till oss har Gud gett en annan uppgift än din. Medan du helar våra kroppar ger vi styrka, exempel och frälsning till dina själar. Vi är inte olika, vi är lika, vi hjälper varandra och tillsammans genomför vi Guds plan i den här världen.

Skrivet av Paolo Tescione 

Tillägnad Anna som lämnar denna värld för himlen idag den 25 december