Dagens meditation: välgörenhetens främsta roll

Varför på jorden, bröder, är vi inte särskilt uppmanade att leta efter möjligheter till ömsesidig frälsning, och ger vi inte ömsesidig hjälp där vi ser det som mest nödvändigt, och bär broderi varandra? Eftersom han vill påminna oss om detta, säger aposteln: "Bär varandras bördor, så kommer du att uppfylla Kristi lag" (Gal 6, 2). Och på annat håll: bära med varandra med kärlek (jfr Ef 4, 2). Detta är utan tvekan Kristi lag.
Vad i min bror av någon anledning - eller av nödvändighet eller för kroppens svaghet eller för tullens lätthet - ser jag inte kunna korrigera, varför kan jag inte bära det med tålamod? Varför bryr jag mig inte kärleksfullt om det, som det står skrivet: Deras barn kommer att bäras i armarna och smekas på knäna? (jfr Is 66, 12.) Kanske för att jag saknar den välgörenhet som lider allt, som är tålamod att bära och godartad i att älska enligt Kristi lag! Med sin passion tog han på våra ont och med sin medkänsla tog han på våra smärta (jfr. Jes 53: 4) och älskade dem han förde och förde de han älskade. Å andra sidan, den som hårdnar angriper sin bror i nöd eller som undergräver sin svaghet, av vilket slag som helst, underkastar sig utan tvekan djävulagen och genomför den. Så låt oss använda förståelse och öva brorskap, bekämpa svaghet och förfölja bara vice.
Det mest acceptabla beteendet för Gud är det som, trots att det varierar i form och stil, med stor uppriktighet följer Guds kärlek och, för honom, grannens kärlek.
Välgörenhet är det enda kriteriet enligt vilket allt måste göras eller inte göras, förändras eller inte förändras. Det är principen som måste rikta varje handling och slutet som den måste sträva efter. Genom att agera på det eller inspireras av det är ingenting obegripligt och allt är bra.
Denna välgörenhet, den som vi inte kan behaga utan den, utan vilken vi absolut inte kan göra någonting, som lever och regerar, Gud, i århundraden utan slut, är värd att bevilja den till oss. Amen.