Saint Marguerite d'Youville, dagens heliga den 15 juni

(15 oktober 1701 – 23 december 1771)

Berättelsen om Saint Marguerite d'Youville

Vi lär oss medkänsla genom att låta våra liv påverkas av medkännande människor, se livet ur deras perspektiv och ompröva våra värderingar.

Född i Varennes, Kanada, fick Marie Marguerite Dufrost de Lajemmerais sluta skolan vid 12 års ålder för att hjälpa sin mamma som var änka. Åtta år senare gifte hon sig med François d'Youville; de fick sex barn, varav fyra dog unga. Trots att hennes man spelade, sålde sprit illegalt till indianer och behandlade henne likgiltigt, tog hon omsorg om honom fram till hans död 1730.

Även när hon tog hand om två små barn och drev en butik för att hjälpa till att betala av sin mans skulder, hjälpte Marguerite fortfarande de fattiga. När hennes barn växte upp räddade hon och flera följeslagare ett sjukhus i Quebec som riskerade att gå i konkurs. Han kallade sitt samhälle Institute of the Sisters of Charity i Montreal; folk kallade dem "grå nunnor" på grund av färgen på deras vanor. Med tiden uppstod ett ordspråk bland de fattiga i Montreal: ”Gå till de grå nunnorna; de vägrar aldrig att tjäna. Med tiden spårade fem andra religiösa samfund sina rötter till de grå nunnorna.

Montreals allmänna sjukhus blev känt som Hôtel Dieu (Guds hus) och satte en standard för medicinsk vård och kristen medkänsla. När sjukhuset förstördes av brand 1766, knäböjde Mère Marguerite i askan, ledde Te Deum – en hymn till Guds försyn under alla omständigheter – och började återuppbygga processen. Han bekämpade regeringstjänstemäns försök att stävja sin välgörenhet och etablerade det första hittebarnshemmet i Nordamerika.

Påven Johannes XXIII, som saligförklarade Mère Marguerite 1959, kallade henne "Modern för universell välgörenhet". Hon helgonförklarades 1990. Hennes liturgiska högtid är den 16 oktober.

reflektion

Heliga möter mycket missmod, många skäl att säga: "Livet är inte rättvist" och undrar var Gud är i spillrorna av deras liv. Vi hedrar helgon som Marguerite för att de visar oss att med Guds nåd och vårt samarbete kan lidande leda till medkänsla snarare än bitterhet.