Ta reda på vad boken Apostlagärningarna handlar om

 

Apostlagärningarna kopplar Jesu liv och tjänst till den tidiga kyrkans liv

Apostlagärningarnas bok
Apostlagärningarnas bok ger en detaljerad, ordnad och ögonvittnesskildring av den tidiga kyrkans födelse och tillväxt och spridningen av evangeliet omedelbart efter Jesu Kristi uppståndelse. Hans berättelse ger en bro som förbinder Jesu liv och tjänst till kyrkans liv och de tidiga troendes vittnesbörd. Verket bygger också en länk mellan evangelierna och epistlarna.

Apostlagärningarna, skriven av Luke, är uppföljaren till Lukasevangeliet, som främjar hans berättelse om Jesus och hur han byggde sin kyrka. Boken slutar ganska abrupt och antyder för vissa forskare att Luke kan ha planerat att skriva en tredje bok för att fortsätta berättelsen.

I Apostlagärningarna, medan Lukas beskriver spridningen av evangeliet och apostlarnas tjänst, fokuserar han främst på två, Petrus och Paulus.

Vem skrev Apostlagärningarna?
Författarskapet till Apostlagärningarna tillskrivs Lukas. Han var en grek och den enda icke-judiska kristna författaren av Nya testamentet. Han var en lärd man och i Kolosserna 4:14 får vi veta att han var en läkare. Lukas var inte en av de 12 lärjungarna.

Även om Lukas inte nämns i Apostlagärningarnas bok som författare, tillskrevs författarskapet till honom redan under andra århundradet. I senare kapitel av Apostlagärningarna använder författaren första person plural berättelsen, "vi", vilket indikerar att han var närvarande med Paulus. Vi vet att Lukas var en trogen vän och reskamrat till Paulus.

Skriftligt datum
Mellan 62 och 70 e.Kr., med det tidigare datumet mer troligt.

Skrivet kl
Apostlagärningarna skrivs till Teofilus, vilket betyder "den som älskar Gud". Historiker är inte säkra på vem denne Teofilus (som nämns i Lukas 1:3 och Apg 1:1) var, även om han med största sannolikhet var en romare med ett intensivt intresse för den nya kristna tron. Lukas kan också ha skrivit allmänt till alla som älskade Gud. Boken är också skriven för hedningar och för alla människor överallt.

Panorama av Apostlagärningarnas bok
Apostlagärningarna beskriver spridningen av evangeliet och kyrkans tillväxt från Jerusalem till Rom.

Teman i Apostlagärningarnas bok
Apostlagärningarna börjar med utgjutandet av Guds utlovade Helige Ande på pingstdagen. Som ett resultat tänder predikan av evangeliet och den nybildade kyrkans vittnesbörd en låga som sprider sig över hela det romerska riket.

Inledningen av Apostlagärningarna avslöjar ett huvudtema genom hela boken. När troende får kraft av den Helige Ande, vittnar de om budskapet om frälsning i Jesus Kristus. Det är så församlingen etableras och fortsätter att växa, sprider sig lokalt och fortsätter sedan till jordens ändar.

Det är viktigt att inse att kyrkan inte startade eller växte genom sin egen kraft eller eget initiativ. Troende fick kraft och vägleddes av den Helige Ande, och detta är fortfarande sant idag. Kristi verk, både i kyrkan och i världen, är övernaturligt, född av hans Ande. Även om vi, församlingen, är Kristi kärl, är utvidgningen av kristendomen Guds verk, den ger resurser, entusiasm, vision, motivation, mod och förmåga att utföra arbetet genom att fylla den Helige Ande.

Ett annat prioriterat tema i Apostlagärningarna är opposition. Vi läser om fängslingar, misshandel, stening och planer för att döda apostlarna. Förkastandet av evangeliet och förföljelsen av dess budbärare verkade dock för att påskynda kyrkans tillväxt. Även om det är skrämmande kan man förvänta sig ett visst motstånd mot vårt vittnesbörd om Kristus. Vi kan vara orubbliga och veta att Gud kommer att göra arbetet och öppna dörren till möjligheter även mitt i starkt motstånd.

Nyckelpersoner i Apostlagärningarnas bok
Karaktärsgruppen i Apostlagärningarna är ganska stor och inkluderar Petrus, Jakob, Johannes, Stefanus, Filippus, Paulus, Ananias, Barnabas, Silas, Jakob, Kornelius, Timoteus, Titus, Lydia, Lukas, Apollos, Felix, Festus, och Agrippa.

Nyckelvers
Apostlagärningarna 1: 8
”Men ni kommer att få kraft när den helige Ande kommer över er; och du skall vara mitt vittne i Jerusalem och i hela Judéen och Samaria och ända till jordens ändar.” (NIV)

Apostlagärningarna 2: 1-4
När pingstdagen kom var de alla samlade på ett ställe. Plötsligt kom ett ljud som blåser en våldsam vind från himlen och fyllde hela huset där de satt. De såg vad som såg ut att vara eldtungor som separerade och slog sig ner på var och en. Alla fylldes av den Helige Ande och började tala i andra tungomål när Anden tillät dem. (NIV)

Apostlagärningarna 5: 41-42
Apostlarna lämnade Sanhedrin och gläds åt att de hade ansetts värdiga att lida vanära för Namnet. Dag efter dag, i tempelgårdar och från hus till hus, slutade de aldrig att undervisa och förkunna de goda nyheterna att Jesus är Kristus. (NIV)

Apostlagärningarna 8: 4
De som hade blivit utspridda predikade ordet vart de än gick. (NIV)

Översikt över Apostlagärningarnas bok
Kyrkans förberedelse för tjänst - Apg 1:1-2:13.
Vittnet börjar i Jerusalem – Apg 2:14-5:42.
Vittnesbördet sträcker sig bortom Jerusalem – Apg 6:1-12:25.
(Här skiftar fokus från Petrus tjänst till Paulus.)
Vittne når Cypern och södra Galatien - Apg 13:1-14:28.
Konciliet i Jerusalem - Apg 15:1-35.
Vittnet når Grekland - Apg 15:36-18:22.
Vittnet når Efesos – Apg 18:23-21:16.
Arrestering i Jerusalem - Apg 21:17-23:35.
Vittnet når Caesarea - Apg 24:1-26:32.

Vittnet når Rom - Apg 27:1-28:31.
Gamla testamentets bibelböcker (index)
Böcker i Nya testamentets bibel (index)